Nyfiken på 2011

Redan är det sista dagen på året. Hösten har gått otroligt fort och det gjorde ju våren också i och för sig. Jag minns att jag förra vintern precis innan jag skulle börja jobba efter föräldraledigheten, tänkte att det kanske, kanske bara blir jobb i fem månader innan det är dags att få vara “ledig” igen. Så blev det, fast efter många om och men. Hela december månad för ett år sedan var som en berg- och dalbana. Positiva besked avlöstes av negativa. Vi trodde att vår lilla räka i magen min var förlorad tills vi i januari fick det omvälvande och positiva beskedet att det var precis tvärtom! Nu känns vår familj så komplett och jag är så lycklig för att jag har fått uppleva den lycka som det är att få bli både en- och tvåbarnsmamma. Att få ett mirakel är otroligt i sig och att få två, ja det är en obeskrivbar känsla av total lycka!

Nästa år är det dags för yrkeslivet att göra entré igen och då hoppas jag på att ha nära till jobbet. Visst trivs jag när jag är på plats på mitt nuvarande jobb, men resvägen är både för lång och kostsam ekonomiskt. Arbetstiderna är också ett kapitel för sig. I våras kostade jag på mig semesterdagar och kompledighet vissa helgpass för att slippa komma till jobbet trött och ofokuserad på grund av för lite sömn i kroppen. Att inte få tillräcklig sömn mellan arbetspassen på grund av gamla, omoderna rutiner i vården är farligt både för personal och patienter. Det är så konstigt att man i vården inte tar till sig forskningsresultat om till exempel trötthet och bilkörning, när det borde vara så självklart att göra det. Jag kommer i alla fall att göra mitt bästa för att hitta ett jobb som funkar i längden för mig och min familj. Det återstår att se om jag lyckas med det 2011. Just nu borde jag i yrkesrollen som sjuksköterska vara en stor fara. Tills vi har fått ordning på sömnrutinerna i den här familjen är det bästa att hålla sig borta från ansvaret för liv och död i alla fall. En ytterligare dröm för nästa år är att alla i familjen sover gott på nätterna i egna sovrum. För mycket begärt? Vi får väl se!

Till sommaren skulle jag även vilja påbörja projekt kök här hemma. DET är nog verkligen för mycket begärt, men vi får väl se!

Nu är det dags att påbörja någon vettig aktivitet. Våra egentliga nyårsplaner för kvällen blev ändrade i och med sjukdom i den andra familjen, men mammi och G kommer hit och firar lite lugnt med oss istället. Lite nyårsfin ska jag försöka vara ikväll, så det är nog läge att sätta igång om jag ska lyckas med det!

Hoppas ni får ett gott nytt år! Jag hoppas på möjligheter, lycka och försoning nästa år. Året kommer i alla fall börja på bästa tänkbara sätt; resa till solen och direkt därefter ska vi gå på bröllop!

Annonser

1 kommentar (+lägga till din?)

  1. Linn
    Jan 01, 2011 @ 02:20:56

    KRAM!

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: